Aug 21 2010

Dear diary

I don´t even know why I´m doing this, writing to you. Maybe I don´t have anyone to talk to and I`m starting to feel alone, for real this time. Or maybe it´s because I know you´ll listen and won´t try to figure out why I am the way I am. I don’t even know why so how could anyone else figure it out?

Maybe that’s the problem. We listen to reply, not to understand. People search the boring clean instead of a little broken interesting.

Maybe I should tell you a little about myself. Of course using fake names, I can´t risk you finding out who I am. My name is Taylor. It might not be my first name, but it is my middle name. I figured I should give you just a little bit of truth. I´m sixteen years old. And that’s really all I can tell you about my life without making this a paper ark that might make someone reading it sad, or worse feel sorry for me. Not that I think my life is sad, but others seem to. Of course soon or later I`ll have to tell you about it. But not on the first page, a sad opening is never fun, is it?

Also I like leaving things a little unsure, mysterious. It keeps things a little more interesting.

Anyways, tomorrow is the first day of school. The first day of high school. And I Taylor Lowe am of course entering without any friends. Not that I really have had friends before, I´m used to it. But like I wrote, maybe I´m really is starting to feel alone this time.

I think I´m well prepared for tomorrow. My mum has bought me some pencils, notebooks and books with weird names she said I would need. That’s all you need, right? Not that it matters. Nothing really does, does it?

Love Taylor

Aug 22 2010

Dear diary

Well, first day of school is completed. I´ve got a couple of bruises on my right knee for tripping in the hallway and I accidently caught two girls making out in a janitor´s closet. Alto those kinds of stereotype things all belongs to the high school experience, doesn’t they?

This morning I walked through the big opened gate, entered the school and just stood there observing everyone and everything that was happening. Confused new students were running around locating classrooms and picking lockers. Maybe I should have done that as well. But all I could to was standing there watching everyone and wondering why they were there. How their life path brought them there. Wondering how my life path brought me there. Also just thinking about how everyone had been through different things, how those things had shaped them to who they are. And also how everyone has different futures ahead of them. How I have a unique future ahead of me, if I make it to that point.

It took a while to locate “classroom D” were my first class was being held. The school is quite big so by the end of the week my legs will probably be dead from running around locating myself.

The class was being held by Mrs. Dave. She was short and skinny. Her black hair was tied up in a ponytail. Her class was quiet interesting, alto you really had to stay in focus to understand. Which I guess was quiet hard for the group of football playing guys sitting in the back. They all sat in the back looking like question marks and asking generally dumb questions. I couldn’t help but giggle a little some of the time.

In the lunch cafeteria I found a small table in the back of the room and sat there alone for a while. I have to admit I kind of hoped someone would sit next to me. Maybe another freshman without any friends was tired of being alone, just like me. We do feel better in other people’s company, I think so. But that is if the company is right. Otherwise it will have the opposite effect. From my own experiences I know that’s true.

The rest of the day was ok. My making friend’s mission didn’t really work out as I had hoped, but it never has. Maybe I have to change my attitude, something is wrong maybe it´s that. Since my hand is cramping and I have to do my homework I got today I´m going to have to call it for today.

Love Taylor

Flytta hemifrån

1.      budget

bostadsrätt, Stormakargatan 16 Luleå

vi har tagit ett lån på 2 450 000 kr

köpt en möblerad lägenhet för så mycket pengar

vi betalar tillbaka 14024:- per månad, på 15 år skuldfria

Vi betalar 5096:- varje månad för vatten, el, värme, kabel tv

Total boendekostnad 19 120:-

Paulina ingen A-kassa, arbetslös

Morteza - 75 000:- - efter skatt 37 500:-

Elis - 100 000:- - efter skatt 50 000:-

Daniel- glömt vad han tjänar innan skatt- efter skatt 16 000

Transport: Elis bil från jobbet, vi behöver därför inte betala bensin eller försäkring på bilen, Daniel och Elis samåker varje morgon till jobbet

efter skatt drar vi in 103 500:-

utgifter;

försäkring - hemförsäkning- inkl allrisk 152:- folksam

livsförsäkring- 1 person 150- 4 personer - 600:-

Daniel Morteza och Elis är med i A-kassan - unionen - medlemsavgift varje månad 112 kr- totalt 336:-

hygienartiklar - toalettpapper, tvål, schampoo, deo 2580:-

rengöring/tvätt - tvättmaskin finns i lägenheten

varannan månad tvättmedel (färg, vit) 56;- sköljmedel 21:-

städartiklar- damsugarpåsar, rengöringsspray, såpa, glasputsservetter, diskmedel

1000:-

Mat: 9000:- per månad

Ränta inklusive amortering 14024:-

5096:- vatten, el, värme, kabel tv

fickpengar 2000:- var - total kostnad 8000:-

våra utgifter ligger på 34 826:- varje månad

efter vi har betalat alla utgifter har vi kvar 68 674:-

60 000:- lägger vi in på ett sparkonto, pengarna sparar vi till resor, eventuellt en bil, plötsliga utgifter

8 674:- har vi varje månad som får spenderas, till gemensamma aktiviteter, t.ex. äta på restaurang tillsammans

Elis företag gick i konkurs

transport: Elis bil var från företaget, blir därför av med den

Ny transport sker via buss

månadskort 3 pers

1 månadskort = 320:- 3 månadskort = 960:-

Vi drar nu in 53 500:-  varje månad

Efter vi betalat våra utgifter nu har vi kvar 18 674:- varje månad

Av dessa pengar lägger vi in 15 000:- på sparkontot

Kvar har vi 3 674:- varje månad, för gemensemma aktiviteter

Då vi har en väldigt stadig ekonomi blev vi inte starkt påverkade av att inte längre få Elis månadsinkomst.

Enda skillnaden blev lite mindre pengar på sparkontot och överflödiga pengar som går till gemmansamma aktiviteter osv.

2.        

 

                                   

Välfärd

Själva begreppet välfärd betyder hur väl ett land tar hand om sina medborgare. I Sverige lever vi enligt välfärdstrukturer i ett välfärdssamhälle. Vi har ett socialt skyddsnät runt vårt samhälle som hjälper oss om vi hamnar i en utsatt position eller blir socialt sårbara. Det är ett system av säkerhet som hjälper oss att ekonomiskt överleva oavsett vad som sker. 

Den svenska välfärden innefattar bland annat pension, arbetslöshetsersättning som även kallas A-kassa, skola, sjukersättning, sjukvård och föräldrapenning.

Dessa bidrag får du behörighet till om du är i behov av dem.

När vi blir äldre och inte längre har orken som krävs för att jobba får man en summa pengar från samhället varje månad som kallas pension. Den betalas ut från olika håll. Oftast i tre delar. Den allmänna pensionen utgör basen i det svenska pensionssystemet. Den betalas ut av staten och alla som har betalat inkomstskatt har behörighet till den.

Den allmänna pensionen är uppdelad i två delar. Inkomstpension och premiepension. Eftersom inkomstpensionen ingår i den svenska välfärden förvaltas den delen av penisonen av staten. Men dessa pengar kommer ifrån skatten, som betalas av oss. En liten del av skattesumman går till inkomstpension. Därför är det idag arbetande skattebetalande invånare som betalar pensionärernas inkomstpension.

Hur hög den allmänna pensionen är beror på hur länge du arbetat, hur mycket du tjänar och hur det går för dina premiepensioner. Den baseras på din livsinkomst.

Premiepensionen är en mindre del av den allmänna pensionen som du själv får placera i fonder.

Den andra delen av pensionen är tjänstepensionen. På den arbetsplats du jobbar betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension.

Den svenska välfärden täcker även sjukvård. Om du blir sjuk eller skadad får du hjälp för antingen ett subventionerat pris eller så blir du erbjuden tjänsten gratis. Blir du inlagd på sjukhus behöver du betala 100 kronor per natt du är där. Det priser är väldigt lågt jämfört med den egentliga kostnaden. Resterande betalas av staten.

På grund av detta koncept behöver du som individ inte lägga ut egna pengar, behöver därför inte en eventuell försäkring. I andra länder då sjukvården inte är gratis blir kostnaderna väldigt höga. Om en blir sjuk eller skadad får personen själv stå för sjukvårdskostnaden. Man kan inte själv bestämma om man ska bli sjuk eller skadad. Att då behöva betala en kostnad för något man själv inte kan kontrollera tycker jag är väldigt konstigt. Känns nästan som om man betalar en kostnad för att få leva.

Tycker därför sjukvårdssystemet vi har i Sverige är väldigt bra.

Får du problem med dina tänder blir du erbjuden gratis tandvård till och med du fyllt 21.

Skulle du bli arbetslös och är med i A-kassan får du pengar därifrån. Hur hög ersättningen är kan variera. Vanligt är att man får 80% av lönen man hade när man arbetade. Dock finns det en maximal ersättningsnivå som ligger på 910 kronor per dag. Detta skulle motsvara en lön som ligger på 25 000 kronor i månaden, innan skatt.

Ersättningen får du under tiden du söker efter ett nytt jobb. Med maxgräns på 300 dagar.

Jag tycker det svenska välvärdssystemet är väldigt bra. Plötsliga händelser som utan välfärdssystemet hade lett till stora kostnader för en som individ påverkar inte i ekonomisk stor utsträckning.

Risken utan välfärdssystemet är att någonting händer som orsakar en stor kostnad. Denna kostnad kanske är för hög för att man ska kunna betala in summan. Men oavsett vilka villkor en lever enligt kommer denna pengarsumma krävas att bli inbetalad.

För vissa skulle att få ihop dessa pengar leda till en extremt skör ekonomi. Kanske har man då inte längre råd att betala de utgifter man sedan innan haft. Bor man då i en hyresrätt och inte kan betala hyran blir man efter x antal månader vräkt.

I Sverige skulle man då få hjälp av välfärden. Är man utan både boende och pengar kan man få husrum via socialen. Blir man vräkt ur sitt hem och bor i ett land utan detta välfärdssystem skulle detta innebära att man blir hemlös. Har man i detta läge ingen bekant eller släkting som kan erbjuda en husrum har man inget annat val än att bo på gatan. Levnadsvillkoren när man är utan både pengar och boende är väldigt dåliga. Risken att man inte överlever blir därför påtaglig.

Liknande skulle även kunna ske om man bor i ett icke välfärdsstrukturerat samhälle och blir av med jobbet. Svårt att få ihop pengar till hyran vilket efter en process i värsta fall skulle kunna leda till ett liv på gatan.

När jag själv tänker på hur vårt samhälle i Sverige är utformat och jämför det med andra blir jag väldigt glad över att vi har denna välfärd. Jag har under hela mitt liv bott i Sverige och under denna tid nästan aldrig sett en person som är hemlös. Jag är inte helt säker på vad detta beror på men kan med stor säkerhet säga att jag tror detta faktum till stor del beror på välfärden vi har i Sverige. Då man i ekonomiskt utsatta situationer får hjälp är det svårare att bli så ekonomiskt svag att man t.ex. blir hemlös.

4.

För att det ekonomiska kretsloppet ska fungera kräver det att alla bidrar. Även jag som individ måste dra mitt strå till stacken för att systemet ska fungera. För att bidra måste jag främst betala skatt. För att betala skatt måste jag ha ett jobb. För att få ett jobb måste jag söka jobb. Man blir oftast inte anställd om man inte är utbildad, måste därför utbilda mig. Jag måste även konsumera för att företagen ska få in pengar. De behöver pengar för att kunna ge anställda lön, varav skatt dras av dessa pengar. För att fler varor ska kunna köpas in till företaget så kretsloppet inte bryts. När man konsumerar betalar man moms. Vilket är en andel av produktens pris som går till staten.

Jag måste alltså på olika sätt bidra med mina ekonomiska resurser till staten. Som sedan i olika tjänster kommer tillbaka till mig genom det sociala skyddsnätet om jag hamnar i en utsatt position. Sammanfattat gör jag detta genom att arbeta, betala skatt och konsumera.

5.

Om jag blir sjuk, arbetslös eller förälder kommer samhället genom välfärden ekonomiskt hjälpa mig. För att klara den ekonomiskt mer krävande situationen får jag bidrag från staten.

Sjukvård blir jag erbjuden gratis eller till ett subventionerat pris. Vilket betyder ett pris som jag endast betalar en del av. Resterande täcks av välfärden.

Blir jag arbetslös och sedan tidigare är med i A-kassan får jag därifrån ett bidrag som kallas arbetslösersättning. Detta bidrag förvaltas av den offentliga sektorn och betalas via skattepengar som ursprungligen kommer från oss individer i samhället.

Om jag blir förälder får jag ett extra bidrag i månaden som kallas barnbidrag. Summan är beroende barnets ålder och antal barn man har. När barnet är nyfött för man även som förälder betalde dagar att vara hemma och ta hand om barnet.

6.

Hushållen, företagen och offentliga sektorn hänger ekonomiskt ihop i ett kretslopp. Det styr hur pengarna åker runt i samhället.

Hushållen ger sin arbetskraft till företagen. De arbetar åt företagen och får då lön tillbaka. Delar av denna summa går sedan tillbaka till företagen genom att hushållen konsumerar varor och tjänster.

Men sedan finns det en offentlig sektor som tar del av detta kretslopp. Den offentliga sektorn innefattar stat, kommun och landsting. Både företagen och hushållen betalar en summa pengar till denna sektor. Summan betalas genom skatt.

Hushållen får då tillbaka bland annat service. Ex infrastruktur och bidrag från den offentliga sektorn. Bidragen kan vara barnbidrag, studiebidrag eller inom andra områden få ekonomiskt stöd om det behövs.

Företagen betalar även skatt till offentliga sektorn. Får även då tillbaka service och bidrag. Vill man exempelvis starta ett företag på landet kan man få bidrag för att göra detta.

Bortsett från hushållen, företagen och den offentliga sektorn finns det en sista medlem som håller igång kretsloppet. Banken. Hushållens överflödiga pengar läggs oftast in på banken. Som en tjänst tillbaka får jag då möjlighet att låna pengar av banken. Gör jag detta måste jag betala ränta. Vilket är kostnaden för att ta ett lån. Samma sak gäller dock åt andra hållet. Har jag mina pengar sparade på banken får jag ränta på dessa pengar ifrån banken. Jag får alltså ränta tillbaka.

Samma sak gäller för företagen. Ett företag kan låna pengar av banken, men måste då betala tillbaka de lånade pengarna inklusive räntan.

Detta är en beskrivning av det ekonomiska kretsloppet. Finns sammanfattat i en bild ovan.

Jag blir imponerad när jag läser om kretsloppet. Allting är genomtänkt och systemet är väldigt smart och fungerande. Jag tycker det är bra att alla pengar är relativt jämt fördelade. Ingen av aktörerna vinner eller förlorar stora pengar på detta. Utan allt flyter på jämt i ett kretslopp. Bra system där man inte bara själv får ut mycket positivt ur det. Utan man hjälper även andra som inte har bra förutsättningar genom att ge pengar till den offentliga sektorn. Då mycket av välfärden täcker områden där människor lätt blir ekonomiskt instabila kan jag som skattebetalare säkert veta att mina pengar hjälper någon som är beroende den hjälpen.

Reporäntan, även kallad styrräntan styrs av riksbanken. Som är Sveriges centralbank. Riksbanken justerar reporäntan i syfte att hålla inflationen på en stabil nivå.

Den påverkar ekonomin i hela landet. Om reporäntan höjs kommer räntan hos alla andra banker i hela landet höjas. Du måste då betala en högre summa pengar i månaden vilket betyder att du får mindre pengar till konsumtion. Efterfrågan kommer därför minska. Den kan även höjas för att hålla priserna nere. Om reporäntan sänks får du mer pengar i plånboken till konsumtion. Detta leder till en ökad efterfrågan. 

7.

Samhällsekonomiska kretsloppet

Det ekonomiska kretsloppet där pengar cirkulerar runt i hushåll, företag, bank och den offentliga sektorn.

Välfärd

Hur väl ett land tar han om sina medborgare. Ett system av ekonomisk säkerhet.

Planekonomi

Ekonomiskt system där staten styr och planerar ekonomin. Ex hur varor ska tillverkas och hur mycket varor och tjänster ska kosta

Marknadsekonomi

Socialt system baserat på arbetsfördelning. Priser och tjänster styrs genom ett fritt prissystem, inflytande utbud och efterfrågan.

Fri konkurrens

Fri konkurrens innebär att det är fritt fram för företag att konkurera med varandra. Ingen har monopol på en viss vara eller tjänst. Detta kan gynna konsumenter då företag till största möjliga utsträckning anpassar sig till kundens krav och hela tiden försöker vara bättre än konkurrenterna.

Monopol

En marknadsform med endast en producent eller säljare för en produkt. Exempel på monopol kedja är systembolaget

Utbud

Vad som finns att köpa på marknaden. Har man ett stort utbud av en vara kan denna säljas för ett lägre pris. Har man ett litet utbud säljs det oftast för ett högre pris.

Efterfrågan

Hur många som konsumerar produkten utgör efterfrågan. Konsumerar fler är det hög efterfrågan, konsumerar färre är det låg efterfrågan.

Framtidens drivmedel

Jag tycker vi i framtiden bör använda biobränsle och el som energikällor för drivmedel, och minskar användningen av olja och bensin. Fossila bränslen.

Biobränsle framställs från trä, träpellets och flis. Detta eldar man antingen direkt och använder som energikälla eller så omvandlar man det till metanol eller etanol som kan förbrännas. Ur miljöperspektiv är biobränsle en väldigt bra energikälla. Det är både förnyelsebart och har ingen negativ påverkan på miljön då det knappt släpper ut några farliga, dåliga eller växthuseffektbidragande ämnen. Det minskar utsläppen av koldioxid (CO2) med 80% jämfört med bensin. Detta är bra då koldioxid bidrar till växthuseffekten.

Koldioxidet lägger sig i atmosfären runt jorden som en hinna. Denna hinna gör så att värmen vi har på jorden stannar kvar, vilket gör att det blir varmare. Denna ökande värme har väldigt många negativa följder. Som t.ex. att isen på nord, sydpolen och Antarktis smälter. Detta gör så att vattennivåerna höjs på olika delar av världen. Detta i sin tur kan leda till att människor boende vid kusten tvingas flytta närmare in mot städerna. Om många gör det skulle det leda till överbefolkning. Blir det mindre plats och husrum i städerna kommer människan förmodligen behöva bo närmare varandra. På så sätt skulle sjukdomar lättare smitta och spridas. Kanske är dessa bakterier som medför sjukdomarna nog farliga för att en ska dö av dem. Med en lättare spridning av en dödlig sjukdom skulle människosläktet förmodligen minska i antal. Vi människor skulle då behöva omstrukturera våra samhällen och vår vardag. Olika kulturer, länder och språk skulle behöva gå tillsammans, bilda nya samhällen för att samla överlevande. Ett möte mellan olika kulturer och länder skriker nästan själv ut ordet konflikt. Kanske skulle dessa konflikter bli stora nog för att bilda krig. Att med en då redan skör befolkning och samhällen kriga skulle endast förvärra saker. Befolkningssiffran skulle minska ytterligare. Överlevande som är kvar skulle behöva ta till extrema åtgärder för att överleva. Vilket alla inte skulle göra. Efter en tidsperiod kanske hela människosläktet skulle vara utplånat.

Då de på grund av växthuseffekten blivit mycket varmare kommer olika tropiska sjukdomar som t.ex. malaria få ett större spridningsområde. Malaria är mycket farligt, nog farligt för att en ska kunna dö av det. Detta skulle förmodligen utplåna delar av människosläktet.

Använder vi istället biobränsle har vi en energikälla som är förnyelsebar, vilket betyder att den inte kommer ta slut. Den är miljövänlig då den även minskar övriga utsläpp med 70% och bidrar inte till växthuseffekten.

Det finns dock problem med biobränsle. Men dessa problem är väldigt små i jämförelse med problem som finns med andra energikällor som t.ex. fossila bränslen. Tankstationer för biobränsle är väldigt dyra att bygga. Men när det gäller att ur miljöperspektiv göra en förändring som positivt skulle gynna jorden anser jag att pengar inte är ett problem. Det går alltid att finna ekonomin som krävs för att bygga detta. Rikare i-länder har oftast en god ekonomi och överflöde av pengar. De kan ekonomiskt hjälpa att bygga dessa.

Ett annat problem är en begränsad infrastruktur. Det finns inte många laddarstationer. Men om vi gör detta energimässiga byte är lösningen på problemet enkel och uppenbar. Bygg fler stationer.

En annan energikälla jag tycker vi i framtiden bör använda som drivmedel är el. Vi har redan ett väldigt stort användningsområde för elektricitet. Varför inte öka detta? Viktigt då är dock att elen framställs på ett miljövänligt och förnyelsebart sätt. Man kan utvinna energi genom förnyelsebara energikällor, men det är inte den sortens elektrisk energi jag rekommenderar. Jag rekommenderar elektrisk energi som drivmedel som utvinns av t.ex. vind, vattenkraft eller solenergi. Det finns vind och vattenkraftverk som utvinner den naturliga energi som redan finns på jorden. Solceller utvinner solens energi.

El kan alltså produceras från förnyelsebara energikällor. Det har även hög verkningsgrad, ca 90% av energin utvinns jämfört med bensin och dieselbilens. För elenergi behövs alltså inte lika mycket energi jämfört med om man använder diesel och bensin som energikälla. Detta är bra då inte mycket av energin går till spillo.

El har även låg milkostnad då detta just är förnyelsebart och genom att det tillverkas genom jordens naturliga energikällor är förnyelsebart och en ständigt pågående process. Verkningsgraden är även hög, därför är kostnaden inte stor för användningen av denna energikälla. På så sätt gynnar det inte bara miljön ur miljöperspektiv utan även dig som individ och din plånbok. Då du inte behöver lägga lika mycket pengar på bränsle längre kan du välja att lägga pengar på annat. I andra länder som inte har samma välfärd vi i Sverige har kostar sjukvården väldigt mycket. De pengar du tidigare spenderat på bränsle kan du istället t.ex. spara. Blir du då sjuk har du en större summa på sparkontot du kan spendera på ditt egna välmående. För just sjukvård kan du egentligen inte välja att avstå ifrån. Blir du sjuk eller skadad är vård ett måste.

Ren eldrift minskar bilens utsläpp av luftföroreningar med 100%. Det är alltså inte bara bra för dig som individ, det är även bra för miljön. Då de inte negativt påverkar genom att de inte släpper ut någonting som i miljöperspektiv är dåligt.

Energikällan jag tycker vi omedelbart bör sluta använda är fossila bränslen. Det är dåligt för miljön då de starkt bidrar till växthuseffekten och är inte förnyelsebart.

Ett problem med detta dock är att det saknas infrastruktur. Men igen kan detta problem lösas genom att olika i-länder som har ett överflöde av pengar ekonomiskt hjälpa att bygga laddarstationer. När det är fråga om planetens välmående anser jag att pengar inte är ett problem. Jämför man med problemen vi får om vi fortsätter använde fossila bränslen är ekonomi ett väldigt litet hinder.

Ett annat problem dock är att mycket av elektriska energin som utvinns idag inte är energibar. Mycket utvinns på kol. Detta anser jag även är ett väldigt litet problem som enkelt kan lösas genom att vi istället utvinner energin från förnyelsebara energikällor.

Det är olja, stenkol, naturgas och brunkol. Kan utvinnas först efter en tidsmässig väldigt lång tidsperiod. Det bildas av döda växter och djur som under väldigt lång tid legat under högt tryck. Det finns väldigt stora mängder av fossila bränslen i berggrunden. Men inte hur mycket som helst. Vilket betyder att det kommer ta slut. Frågan är bara när. Det är alltså inte förnyelsebart. Det kan skapas nya fossila bränslen men då det är en väldigt lång process är det väldigt lång tid tills detta har gjorts. Vi kommer alltså småningom behöva byta ut fossila bränslen som energikälla. Att förlita sig på det är inte smart då vi inte säkert kan veta när denna energi tar slut. Om det utan förvarning gör det skulle det bli ett stort problem då hela världen på ett eller annat sätt är beroende av energi. Har man då inte tillgång till en förnyelsebar energikälla skulle man därför bli lämnad utan energi. För mig skulle detta kunna leda till att jag inte kan ta mig till jobbet, får därför ingen lön, kan därför inte köpa mat, svälter. Kan inte åka någonstans, all transport måste därför ske via självdrivande färdmedel. Kanske har jag väldigt långt till närmaste vatten eller matkälla. På så sätt skulle jag dö av antingen uttorkning eller svält. För ett samhälle skulle detta rubba alla system då transport oftast är en viktig del i ett fungerande samhälle. Ett kaos skulle utbryta och samhällets normala system skulle inte längre fungera. Det tar även tid att bygga t.ex. vind eller vattenkraftverk som kan utvinna elenergi. Människan skulle alltså på olika sätt behöva ta till drastiska åtgärder för att anpassa sig.

Förbränningen av fossila bränslen släpper ut väldigt mycket koldioxid. Denna koldioxid bidrar stark till växthuseffekten och kan få följder som jag tidigare beskrivit.

Det är alltså inte förnyelsebart och är dåligt för miljön.

                          Hej Tilda och Paulina!

Eller ”ciao” som det heter på italienska, vilket är språket vi talar. Vi heter Luna och Ceria, vi är tvillingar och är 14 år gamla. Hur gamla är ni? Vi kommer ifrån Italien och bor i staden Verona, det är en mycket vacker stad. Vi älskar att bo här! Verona är en gammal kulturstad. Det betyder att man tidigare satsat hårt på att utveckla och njuta av kulturen. Tidigare fanns här väldigt många poeter och konstnärer som har lämnat ett kulturellt avtryck.

Vi bor i en lägenhet med tre sovrum och garageplats. I lägenheten delar vi sovrum, vilket är väldigt vanligt att man gör här. Vår familj består av mamma, pappa och storebror Gino. I Italien bor de flesta i lägenheter. Hur är det i Sverige? Är lägenheter lika vanliga eller bor många i hus? Verona är ett väldigt populärt resmål, så det händer ganska ofta att turister frågar om vägen till olika sevärdheter. Eftersom vi bor ganska nära den kända romerska amfiteatern arena di Verona är vi vana vid turister. Den var byggd under det första århundradet efter Kristus, visst var det länge sedan? Det är synd att den drabbades av ett jordskalv 1117 som förstörde hela yttre väggen. Men de fyra valvbågarna som finns kvar idag är i bra skick. Vilket vi tycker är fantastiskt med tanke på hur länge sedan det var den byggdes. Om ni någon gång besöker oss kan vi gärna visa er den!

Verona ligger inte vid kusten, utan i inlandet. Vi har alltså inget vatten runt oss. Det kallas för inlandsklimat. Bor ni nära vattnet? Här i Italien finns det två olika klimatzoner, subtropiskt och tempererad. Vi bor precis på gränsen mellan dem. Just nu när vi skriver det här brevet är det bara 4°C och det regnar! Vad har ni för väder i Sverige? Vi gissar att det är kallare än vad det är här. Ni har kanske snö, vi har aldrig sett snö men vi vill gärna! Vi har hört om ett speciellt berg ni tydligen har i Sverige. Det kallas för Kebnekaise. Vi trodde först det låg i ert grannland Norge men i skolan fick vi lära oss att det låg i Sverige. Vi fick också lära oss att Sverige är en monarki. Italien är republik. Bestämmer kungen i Sverige som vår president Sergio Mattarella gör här?

Det finns en sak med Sverige som vi inte riktigt förstår. Var får ni pengarna ifrån? Sverige är inte ett populärt resmål och vad vi vet odlar och säljer ni inte mycket frukt heller. Vad är egentligen er största inkomstkälla? Här i Italien får vi mycket pengar ifrån industrin. Här tillverkas mycket bilar, maskiner och vi har även ett finger med i modebranschen.

En vanlig dag väcks vi av väckarklockan 06:45. Då har mamma och pappa redan åkt till jobbet. Pappa jobbar som maskintillverkare och mamma jobbar i en liten klädaffär i staden. Tillsammans med Gino lagar vi frukost. Vi äter ofta en cornetto med färsk kiwi och till det dricker vi juice. Till skolan är det ungefär en kilometer, när klockan är 8 börjar vi gå. Skoldagen börjar 08:30 och slutar 14:30. Vi har en del mobbning i skolan, själv har vi inte blivit utsatta. Mobbning är ett av våra största problem här. Oftast går vi direkt hem men ibland stannar vi i staden och äter pizza med våra kompisar. Det är vår favoritmat. Vi älskar att spela fotboll! Vi tränar på måndag och onsdag. På söndagar har vi match. Vi drömmer om att bli fotbollsproffs. Om vi inte har ätit med våra kompisar äter vi alltid middag med familjen. Efter middagen gör vi läxorna och går sedan och sover. Hur ser en vanlig dag ut för er i Sverige?

Vi tycker ni borde besöka oss här i Verona! Det vore kul att träffa er och Verona har väldigt mycket att erbjuda. Vi bor i en elegant liten stad som det nästan är omöjligt att bli uttråkad i. Det är en stad full med historia där man kan hitta konst i nästan varje gatuhörn. En upplevelse vi tycker ni borde prova!

Med vänliga hälsningar Luna och Ceria

Frågor som du skall kunna besvara efter avslutat område:

1.     Vad menas med jordbruksrevolutionen? Vad fick jordbruksrevolutionen för konsekvenser? Positiva/negativa?

Människorna var nomader, de betyder att de inte var bofasta. De jagade och samlade och flyttade runt hela tiden. För att skaffa mat behövde de jaga, döda och slakta vilda djur och de samlade bland annat bär och frukt som de åt. De var aldrig kvar på samma ställe under för lång tid. Jag tror det är för att djuren hela tiden flyttade på sig. Djuren var deras största tillgång till föda, när de flyttade på sig behövde människorna göra samma sak.

Men ungefär 8000 år f.Kr. hände någonting som förändrade människornas levnadssätt. De upptäckte att man kunde bruka jorden på ett smart och väldigt effektivt sätt. Genom att plantera ett frö i jorden kunde en ny växt eller planta växa ut ifrån det fröet. Jag tror att den eller de personerna som upptäckte detta antingen av misstag tappade ett frö i marken. Fröet började växa och de kunde då dra slutsatsen att växten kom ifrån fröet. Eller att de helt enkelt funderade på hur nya plantor och växter bildades, de kanske till och med utförde olika experiment för att se vad det var som egentligen bildade nya plantor.

Det var omkring Indusfloden, Eufrat och Tigris, gula floden och speciellt omkring Nilen jordbruket blev som störst. Eftersom floderna gjorde jorden bördig, vilket ledde till att det blev lätt att odla. Vattnet i floden höjdes ständigt och när det sedan sjönk igen lämnade de efter sig jord som var bördig och bra att odla på.

Detta ledde till att fler människor samlades på ett och samma ställe. Nu när de hade fått en ny stor tillgång till föda behövde de inte längre flytta runt, människorna kunde bli bofasta. De kunde alltså bo kvar på samma plats hela tiden.

Det var på det här sättet de olika högkulturerna växte fram. Fast det tog ganska lång tid innan det hände.

Människorna kunde nu ha fler ägodelar. Tidigare behövde de bära runt på allt de ägde. När de nu bodde på samma plats hela tiden kunde de lättare förvara sina ägodelar. När de utvecklat sina bostäder ännu mer fick de både tak över huvudet och vindskydd.

Jag tycker att det var bra att människan gjorde denna upptäckt. Jag tror att färre numera dog av hunger, eftersom de nu hade en säker och regelbunden källa till föda. Innan kunde de inte vara helt säkert att de hittade t.ex. bär, frukt eller ett djur de kunde döda och sedan äta. Om jakten inte gick bra under en viss period fick de ändå mat för dagen med hjälp av deras odlingar. När de blev bofasta kunde de bygga upp små bostäder att leva och sova i. eftersom de inte behövde lägga lika mycket energi på att jaga och samla kunde de lägga mer energi på att bygga och utveckla samhället. Vilket jag tror också ledde till att fler människor överlevde. När de hade en bostad och större tillgång till mat fick de även bättre levnadsförhållanden. De hade alltså lättare att överleva än tidigare. En annan anledning som jag tycker är positiv är att de inte längre behövde riskera sitt liv på samma sätt för att skaffa deras mat. När de jagade olika djur var ofta djuren både större och starkare än människan. Jag tror att vissa människor dog genom att djuren anföll dem. Nu behövde de inte jaga och springa i skogen lika mycket, chansen att bli dödad av ett djur var alltså mindre.

Ett tag efter att människorna blev bofasta började de ha djuren som tidigare sprungit runt i det fria i en form av hage. I hagen föddes nya djur, då behövde människorna inte jaga alls längre. Vilket minskade risken att bli attackerad av vilda djur ännu mer.

Men när många människor samlades på ett och samma ställe följde även vissa konsekvenser. När människorna levde nära varandra smittades sjukdomar lättare. Eftersom de även levde nära djuren tror jag att sjukdomar smittades genom dem också. Eftersom de nästan inte hade någon form av behandling för dessa sjukdomar löpte en risk för de drabbade att dö.

När människorna skapade ett samhälle följde även olika klasser i samhället. Vissa blev klassade som fattiga och andra rika. Jag tror att det blev grunden till den alldeles för stora skillnad och tydliga diskriminering som finns mellan rika och fattiga idag. Vilket kön man hade och vilket sorts jobb man bidrog med till samhället spelade plötsligt väldigt stor roll när det handlade om makt. Kvinnorna blev helt plötsligt klassade som mindre värda och inte lika tåliga. Om man jobbade som t.ex. slav hade man ingen chans till respekt eller makt alls. Jag förstår verkligen inte hur denna drastiska förändring kunde ske.

När människorna var nomader levde alla samlat och alla var lika mycket värda. Men när ett samhälle bildades så kunde dessa klasser tyvärr väldigt lätt uppstå. Vad jag tycker är konstigast av allt är att man idag fortfarande kan se väldigt tydliga spår från denna diskriminering. Den pågår fortfarande. Stöld och andra brott tror jag också uppstod genom att människorna kunde ha olika ägodelar och levde mer samlat.

Jordbruksrevolutionen betyder alltså hur människorna gick från icke bofasta nomader till bofasta jordbrukare.

2.     Fick jordbruksrevolutionen för konsekvenser? Positiva/negativa?  

Själva jordbruksrevolutionen tycker jag mest förde med sig fördelar. Som jag skrev tidigare tror jag människornas levnadsförhållanden blev bättre och det blev lättare för dem att överleva.

3.     Vad menas med ”högkultur”? Vad kännetecknar en högkultur? Alltså vad hade de första civilisationerna gemensamt?

Högkultur kan även beskrivas som forntida civilstation. Människorna upptäckte att de kunde odla och på så sätt var jordbruket fött. När människorna blev bofasta valde väldigt många att bosätta sig nära floderna eftersom de gjorde jorden bördig. Som var bra för jordbruket. När så många människor bosatte sig på ett och samma ställe tog de ibland hjälp av varandra och levde mer samlat. Tills de var ett samhälle. När man upptäckte nya saker inom bland annat jordbruket räckte det inte längre med att en person eller en familj hjälpte till och arbetade. Ibland behövde man flera olika familjer och ibland till och med flera olika byar för att utföra vissa uppgifter och pröva nya experiment. Det tror jag också är en av de stora anledningarna till att högkulturerna växte fram. Vad som kännetecknar en högkultur var att olika familjer levde med varandra i en by eller i ett samhälle tillsammans. Man levde i en gemensam grupp. 

De första civilstationerna uppstod i Mesopotamien, Egypten, norra kina och nordvästra Indien. Vad de hade gemensamt var att de alla uppkom längst med en flod. Tack vare den goda tillgång till mat som de uppnådde med hjälp av jordbruket ledde till att många människor samlades och städer uppstod. Alla hade olika klasser i samhället, präster och krigare var högt upp medan slavar var väldigt långt ner. För att kunna styra riket behövdes en ledare. Alla civilstationer utsåg en kung som fick styra landet och bestämma regler och lagar. Varje högkultur hade olika yrken och även politisk centralisering.

4.     Var uppstod de första civilisationerna? Varför uppstod de just på det geografiska läget?

Alla uppstod nära en flod. Mesopotamien bildades mellan det två floderna Eufrat och Tigris. Egypten uppkom väldigt nära Nilen, Harappakulturen uppstod i nordvästra Indien nära Indusfloden och den kinesiska civilisationen uppkom vid floden Huang Ho (gula floden). Egypten, Mesopotamien och Harappakulturen var relativt nära varandra. De kunde utbyta varor och idéer mellan varandra. Men den kinesiska civilstation låg mer isolerat ifrån de andra. De behövde klara sig för sig själva. Eftersom alla uppkom nära en flod kallas de även flodkulturer. Floderna gjorde jorden bördig så det var enkelt att odla på. Människorna hade upptäckt hur man kunde skaffa föda på ett enkelt sätt och nästan alla ville utnyttja det.

5.     Hur levde människorna, hur såg levnadsformerna ut?

Väldigt många levde hela deras liv som bönder. De levde på samma plats hela tiden där de odlade och födde upp djur. På så sätt klarade de sig. De var självförsörjare. De som hade högst makt i samhället var kungen och prästerna. Slavarna hade alltid minst makt. Jämställheten mellan män och kvinnor var på väg bort. Män och kvinnor blev separerade vid tolv års ålder. Kvinnorna för att ta hand om hemmet och eventuella barn och män för att arbeta och försörja familjen. Men Mesopotamiens kvinnliga invånare hade mer rättigheter än i någon annan samtida civilsation. De kunde gifta sig med flera olika män fram tills kungen satte ett stopp för det med en regel eller en lag. I Egypten la invånarna mycket energi på att se bra ut och ha bra hygien. Kvinnorna applicerade svart kol runt ögonen och deras hår var ofta flätat i små flätor som ramade in ansiktet. Männen rakade bort allt hår på hela kroppen. För att hålla sig rena badade man i Nilen och använde en slags tvål.

Dans och musik var någonting som var väldigt populärt bland alla högkulturer. Man använde bland annat flöjter och harpor för att skapa musik. Jag tror att musiken och dansen bidrog till ett samlat och tryggt samhälle. När människorna träffades och hade kul tillsammans tror jag de fick bättre relationer mellan varandra. Det skapade en trevlig gemenskap i samhället.

6.     Vilka tekniska framsteg/uppfinningar gjordes? Vilka blev konsekvenserna av uppfinningen, på kort och lång sikt?

Alla högkulturer har uppfunnit väldigt mycket viktigt. Jag väljer att fördjupa mig kring Mesopotamien och Egypten. Mesopotamiens uppfinningar och upptäckter var väldigt viktiga. De har väldigt viktig roll i dagens samhälle idag. De kom på 60 systemet när det kommer till tid, plogen, kilskrift, hjulet, att en cirkel är 360 grader och konstbevattning. Alla dessa saker tycker jag spelade och fortfarande spelar stor roll för samhället. På det positiva sättet. Den enda av dessa uppfinningar jag kunde hitta konsekvenser på var konstbevattningen.

 Redan på kort sikt dök konsekvenser upp. Marken förstördes, floder överutnyttjades och ekosystemet stördes. Idag finns alla dessa konsekvenser kvar med tillägg av några till. Floder sinar, förorenas och tappar kontakten med våtmarken. I vissa områden är klimatet egentligen inte rätt för att odla. Men med hjälp av konstbevattningen kan man det. Då förstår jag att man använder sig av det. Men i andra länder där de regnar mycket och jorden är bra att odla på finns det fortfarande vissa som utnyttjar konstbevattningen. När de egentligen inte behöver det. Vissa blandar plantor som behöver mycket vatten tillsammans med de som egentligen inte behöver lika mycket vatten. Jag tycker att man istället ska ha alla plantor som behöver mycket vatten på ett ställe och alla plantor som inte behöver lika mycket vatten på ett annat. På så sätt sparar vi stora mängder vatten Jag tycker att man ska sluta använda sig av konstbevattningen i de områden där de går och istället ta vara på t.ex. regn. I de områden där konstbevattningen behövs tycker jag man ska jobba på en bättre och mer lämplig lösning. Det mår nog både människorna och floderna bättre av.

I Egypten var uppfinningarna mer riktat mot utseende och hygien. De tvättade sig regelbundet i Nilen med tvål gjort på fett och krita. Sminket var en annan uppfinning som ursprungligen kommer ifrån Egypten. Kvinnorna ritade svart kol runt ögonen och satte röd färg på läpparna. Tvål tycker jag definitivt inte skapade några konsekvenser. Sminket har inte skapat så stora konsekvenser men enligt mig finns det ändå några. Smink idag tycker jag verkar viktigare än vad de egentligen behöver vara. Denna press som jag tycker läggs på människor idag när det gäller utseende tror jag sminket är en av anledningarna bakom. När människorna var nomader antar jag att de inte ens visste hur de såg ut, eftersom de inte hade några speglar. De hade säkert på något sätt speglat sig av misstag i en vattenpöl eller flod men det var inte med mening, tror jag. Jag tror dock inte att kvinnorna hade så stor fixering vid utseendet då, men den fanns ändå där. Idag är utseendet väldigt viktigt för många, egentligen lite för viktigt. Jag skulle i alla fal tycka det var skönt att leva i en värld där utseende inte var lika viktigt som det är i nuläget.

7.     Vilken betydelse fick de tekniska framstegen/uppfinningarna för människorna och samhällen?     

av alla uppfinningar tycker jag att 60 systemet när det gäller tid har spelat störst roll. Tid är vad hela vår vardag är uppbyggd av. Jag tror även livet blev enklare för människorna då. De kunde lättare hålla koll på saker i samhället. De kunde bygga upp ett arbetssystem som fungerade. Tid fick stor betydelse för samhället. Jag tror deras vardag blev striktare och de fick någonting att utgå ifrån.     

Hjulet är en annan uppfinning jag tror människorna hade stor nytta av. Med hjälp av hjulet konstruerade man en kärra man kunde frakta saker med. Stora tunga saker behövde mycket kraft för att transporteras. Med hjälp av hjulet och kärran gick det lättare. Istället för att flera personer bar ett stort tungt föremål räckte det nu med att en person drog kärran. Denna upptäckt av hjulet blev grunden till nästan alla fordon vi kan transportera oss med idag.

Att en hel cirkel är 360 grader tror jag hjälpte människorna när det kom till matte och arkitektur. När de hade listat ut eller bestämt att en hel cirkel är 360 grader kunde de lösa andra svåra tal inom matte. När de skulle bygga nya saker tror jag de kunde använda mått som var mer exakta. När de visste hur man grader en hel cirkel är kunde de även lista ut t.ex. hur många grader en halv cirkel är. Jag tror de använde sig av det vid konstruktion av nya byggnader. Jag tror även att detta fick stor betydelse

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                               

8.     Beskriv två högkulturer mer ingående, jämför och lyft fram skillnader och likheter mellan högkulturerna.

Jag har valt att jämföra Mesopotamien med Egypten.

Både Mesopotamien och Egypten var väldigt framgångsrika högkulturer. De hade utvecklade samhällen som fungerade bra. Men Egypten blev i slutänden den mest utvecklade högkulturen. Jordbruket i Mesopotamien var dock mer utvecklat än i Egypten. De åt nästan bara odlad mat, som t.ex. råg, vete, ärtor, gul lök och sallad. I Egypten åt man lite mer varierad mat. De fiskade och odlade både grönsaker, frukt och kryddor. Sumererna (invånarna i Mesopotamien) åt väldigt simpel mat direkt ifrån jordbruket. I Egypten var maträtterna mer exotiska och ofta kryddade med bland annat vitlök, dill och koriander. Sumererna tillverkade honung, matolja och vin som de sålde till andra civilisationer.

Både Mesopotamien och Egyptens invånare utnyttjade keramik väldigt flitigt. Båda tillverkade bl.a. koppar att drick ur och tallrikar. Sumererna tillverkade till och med leksaker till barnen.

Egypten hade endast en flod som de var beroende av, Nilen. Medan Sumererna var beroende av två, Eufrat och Tigris. Alla tre floder fungerade på samma sätt. Vattnet höjs drastiskt och när de sjunker lämnar det jorden bördig och bra att odla på.

Egyptierna hade stor tillgång till sten, som är hållbart byggmaterial. De hade inte sumererna. De använde sig istället av soltorkad lera, men det var inte hållbart. Husen smälte av den varma solen, de behövde ständigt bättra på byggena. Det är därför det inte finns några hus eller byggen bevarade från Mesopotamien. Pyramiderna i Egypten var byggda i sten som är mycket mer hållbart. De är därför de står kvar än idag. Mesopotamiens byggnader var tornlika och byggda med fokus på utseendet. I Egypten satsade man mer på hållbarhet, vilket vi kan se i pyramiderna.

I Egypten hade de ett system som jag skulle säga är grunderna i hur vårt samhälle ser ut och är styrt idag. Nästan alla betalade skatt till landets härskare. Det fanns olika sätt att betala skatten. Det vanligaste var att man arbetade för att bygga upp pyramiderna. Farao härskade och han ansågs även som en gud. Prästerna fungerade som länkar mellan Farao och folket. De skulle hålla deras tro stark. Man hade dock inte utvecklat samhället till den nivån så man betalade skatt i Mesopotamien. I både Mesopotamien och Egypten fanns det klasser i samhället. Men det var tydligare uppdelning mellan arbete och kön i Egypten. Det var nästan omöjligt för en kvinna att härska och kvinnorna var lämnade till att ta hand om barn och hemmet. I Mesopotamien hade kvinnorna mest rättigheter av alla andra samtida civilsationer. Flera olika imperier har genom åren kontrollerat Mesopotamien. 500 år f.Kr. anslöt sig Mesopotamien till det Persiska riket. Idag är det nuvarande Irak. Egypten har haft egen kontroll och namnet lever kvar än idag. Hur Egypten fortfarande är levande och aktivt medan Mesopotamien inte längre finns kvar tycker jag är den största skillnaden mellan Egypten och Mesopotamien.

9.     Hur vet vi all den här informationen om de forna civilisationerna och hur människorna levde osv? 

Det är forntiden och inte stenåldern som räknas som vår äldsta historiska epok. Anledningen till detta var att konsten att skriva uppkom först under forntiden. Först då kunde historiker få skriftliga källor till vad som har hänt. Därför vet vi mer om de som levde på forntiden än stenålderns människor. Arkeologer och geologer har även gjort ett antal fynd som berättar hur man levde på den tiden. Skillnaden mellan arkeologer och geologer är att arkeologer jobbar kring hur människorna levde tidigare och hur världen och vardagen såg ut då. Geologer undersöker allt möjligt, men för att få reda på fakta om hur jordklotet såg ut för länge sedan. De studerar allt möjligt, från levande organismer till marken. Arkeologer gräver ofta i marken efter fynd. Många av dem anser att de har gjort ett större fynd om de hittar en gammal benbit eller gamla sopor än om de hittar t.ex. guld. En benbit eller sopor kan berätta mycket om hur vardagen för de människor som levde då såg ut.